Keep your eye on the goal

Imorgon kl. 10.00 drar introduktionsföreläsningen på Civilrätt 4 igång. I åtta veckor ska vi ägna oss åt alla möjliga olika aspekter på fasighetsrätt. Det här är nog den kursen som jag ser minst fram emot på hela utbildningen (förutom skatterätten då), vilket inte är så bra eftersom min motivation ofta har ett starkt samband med hur roligt jag tycker att det jag läser är. (Fast boken om svensk fastighetsrättshistoria kommer jag nog sluka, men det beror ju inte på att fastighetsrätt är så roligt utan för att jag älskar historia.)

Juristutbildningen är lång, och det är inte så konstigt att man tappar motivationen ibland och helst skulle syssla med något annat ett tag. När jag känner att motivationen inte är på topp så försöker jag att komma ihåg den känslan som jag hade när jag förstod att jag ville ägna mitt liv åt folkrätt. Under våren 2008 tillbringade jag en vecka i Haag, där jag bl.a. var på ett studiebesök på International Criminal Court (ICC). Eftersom ICC vid den tidpunkten inte hade några egna rättegångar så fick vi istället gå och titta på rättegången mot Charles Taylor (f.d. president i Liberia, åtalad för bl.a. brott mot mänskligheten) som the Special Court for Sierra Leone höll i en av ICC:s salar. Försvaret var mitt uppe i ett korsförhör av ett av åklagarens vittnen, och det var då jag förstod att jag verkligen vill jobba med folkrätt och mänskliga rättigheter.

Precis före jul gick filmen ”Blood Diamond” på TV. Jag hade inte sett den innan och egentligen hade jag ingen större lust att vara uppe tills den var slut eftersom den slutade så sent och jag började tidigt morgonen efter. När jag väl hade börjat titta på den kunde jag inte sluta, dels för att den handlar om de händelser som delvis ligger bakom åtalet mot Charles Taylor (sen så kan man ju inte lita på att faktaåtergivningen i en film är helt korrekt), och dels eftersom den har så stark anknytning till vad jag vill jobba med när jag är klar. Människor som utsätts för sådant som skildras i Blood Diamond är de människor som jag vill ägna mitt liv åt att hjälpa. Och om det innebär att jag måste plugga fastighetsrätt i åtta veckor så får jag väl helt enkelt plugga fastighetsrätt i åtta veckor och tycka att det är jäkligt kul.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: