Månadsarkiv: augusti 2010

Att leka rättegång

Att plugga juridik handlar inte bara om att sitta och läsa bok efter bok efter bok och gå på långtråkiga föreläsningar. Nej, ibland, men bara ibland, får studenterna faktiskt leka jurister också. I vissa kurser ingår nämligen rättegångsspel.

Det började på JIKen. Då tyckte nog de flesta att det där med rättegångsspel var oerhört spännande, och man gjorde stora ansträngningar för att det skulle bli så bra som möjligt. Faktum var att det mer liknande en teaterföreställning än ett rättegångsspel. Domarna och ombuden hade kavaj, vittnenas roller spelades med största omsorg, käranden och svaranden i tvistemålet var arga på varandra och målsäganden i brottmålet var rädd för den tilltalade. Visst, det var roligt, men kanske inte så jätteseriöst.

Två terminer senare, på C2:an, var det dags igen. Den här gången var rättegångsspelet mest ett irriterande inslag i den annars väldigt teoretiska kursen. Att vissa var tvugna att skriva stämningsansökan, svaromål eller dom, medan vittnena bara kunde glida på ett bananskal, och att informationen inte var så bra gjorde inte det hela bättre. Ambitionerna var därmed inte lika höga som på JIKen, domarna och ombuden hade inte klätt upp sig och vittnena spelade ingen teater. Visst, det var väldigt seriöst, men samtidigt var det inte alls lika roligt som på JIKen.

Nu, ännu två terminer senare, är det dags igen. Processrätten innehåller inte bara ett, utan två, rättegångsspel. Den här gången är det superseriöst. Så pass seriöst att vi idag har haft en två timmars föreläsning om hur detta ska genomföras och hur de olika skrifterna ska se ut. För visst ska vi skriva. Allihopa. Här knusslas inte med skrivuppgifterna, utan alla ska skriva två individuella uppgifter och en i grupp. Men, trots att det hela är väldigt seriöst finns det än så länge förutsättningar för att det kan bli riktigt roligt. Om inte något annat så får vi väl följa lärarnas tips och helt enkelt ha roligt ändå.


Upp som en sol, ner som en pannkaka

Igår var jag faktiskt ganska taggad. Jag tyckte att det skulle bli riktigt kul att dra igång med juridiken igen. Sen så hände något som var förödande för inspirationen, något som verkligen tog död på allt vad plugglust hette. Imorse vaknade jag nämligen med världens dunderförkylning.

För min del blev dagens två timmar långa introduktionsföreläsning därför mest en övning i att hålla koncentrationen uppe och inte glida iväg för långt i mina förkylda tankar. Detta lyckades inte så bra, men jag är inte särskilt oroad över det. Just introduktionen brukar dock inte vara särskilt viktig, faktum är att de föreläsningarna till största delen brukar bestå av information som kanske har med ämnet att göra, men som inte är särskilt relevant. Imorgon däremot, då är det dags för en föreläsning om rättegångsspelen och då ska öronen minsann vara spetsade!


Back to school

Efter 88 dagars ledighet är det snart höst (1a september är redan på onsdag) och dags att bänka sig i en föreläsningssal igen. Det är dags att säga hejdå till långa, varma och ljusa sommarnätter (som jag i och för sig för det mesta har spenderat sovandes eftersom jag förväntades vara på jobbet pigg och glad kl. 07:20, men jag visste ju att de fanns där i alla fall) och istället välkomna allt längre, kallare och mörka höstkvällar. Kalla, mörka höstkvällar som är perfekta för plugg, eftersom man ändå inte vill vistas utomhus.

Det är även dags att välkomna sju nya böcker (varav fem heter samma sak och ser likadana ut) och nya föreläsare och lärare. Förhoppningsvis blir det inte alldeles för svårt att hitta tillbaka till studierutinerna, för om bara några veckor är det dags för rättegångsspel och om 13 veckor är det dags att slå sig ner i tentasalen igen. Men, 13 veckor är ju trots allt en ganska lång tid, så det hinner nog lösa sig…


Min gamla lagbok

Jag är egentligen ganska dålig på att vara ledig. Jag gillar att ha mycket att göra, att bara sitta still och vänta på att saker ska hända är inte riktigt min stil. Men, efter en sommar full av jobb och andra, roliga aktiviteter lovade jag mig själv att jag skulle ta vara på den här veckan, min lediga vecka innan skolan börjar igen. För en gångs skull skulle jag med gott samvete ligga i sängen länge på morgonen, äta långa frukostar och rida på härliga långturer. Faktum är att jag har överraskat mig själv och lyckats riktigt, riktigt bra med detta, sånär som på ett litet missöde. När jag ändå var inne i stan igår så åkte jag förbi universitetet och köpte en ny lagbok.

Min gamla lagbok är från 2008. Den köpte jag måndagen den 1 september 2008, bara några minuter innan jag skulle träffa min JIKen-arbetsgrupp för att göra de första övningsuppgifterna i Höökens studiematerial. En av uppgifterna var att blädda i just lagboken för att få lite koll på hur den var uppbygd. Jag var den enda som hade lagbok med mig (eftersom jag precis hade köpt en), så min lagbok fick hjälpa oss med den uppgiften. Sedan den dagen har min lagbok fått vara med om mycket. Den har varit utomlands, följt med på små resor till Norrland, legat i solen på en brygga och värmt sig och till och med fått följa med till stallet några gånger.

Min gamla lagbok är således en ganska berest och världsvan lagbok. Den har varit med om ganska många saker som jag är säker på att många andra lagböcker aldrig ens skulle kunna föreställa sig. Desstom besitter den en hel del kunskaper och kan med hjälp av en snillrik färgkodning berätta om det är fråga om ett överskjutande uppsåtsrekvisit i ett visst straffbud eller vilken rättslig princip som kan vara relevant vid användadet av ett lagrum. Men, stor världsvana och mycket kunskaper är i många fall ett tecken på att man uppnått en aktningsvärd ålder. Och med stigande ålder kommer tyvärr ofta små skavanker. Helt plötsligt är man helt enkelt inte i lika bra form längre som när man var ung.

Min gamla lagbok har nog haft en ägare som inte alltid har varit så snäll som hon borde ha varit. Min gamla lagbok hade förtjänat en ägare som behandla den med ömhet, inte en ägare som tappar den i golvet och rycker och sliter i den. Detta har inte varit så bra för min gamla lagboks hälsa, så nu, vid två års ålder, får min gamla lagbok gå i pension. Den har nu intagit en hedersplats i bokhylla (vilket den har förtjänat, för det är något speciellt med ens första lagbok) och får nu se en ny, yngre förmåga ta över. Förhoppningsvis kommer min nya lagbok att tjäna mig lika väl som den gamla.


Oinbjudande

Idag var jag på universitetet för första gången sedan den andra juni. Det var alltså ganska exakt tolv veckor sedan jag sist satte min fot på universitetets mark. Den andra juni var en väldigt vacker dag, en dag då jag nästan önskade att jag var rökare för att kunna få gå ut och njuta av det fina vädret under tentans rökpauser. Idag, den 25 augusti, var vädret inte lika inbjudande. Ett ihärdigt regnande gjorde att de stora gräsmattorna på universitetsområdet var helt tomma, och de tappra valarbetare som var på plats satt mest inne i sina valstugor och pratade med varandra. Ingen ville stanna och prata med dem i regnet.

Själv gick jag så fort jag kunde till Juristernas Bokhandel och köpte en ny lagbok för att sedan skynda hem igen. Vädret inbjöd som sagt inte till någon längre sejour, men förhoppningsvis visar sig universitetet från en lite bättre sida på måndag då processrätten drar igång.


%d bloggare gillar detta: