Favorit i repris – Min gamla lagbok

2010/08/26

Jag är egentligen ganska dålig på att vara ledig. Jag gillar att ha mycket att göra, att bara sitta still och vänta på att saker ska hända är inte riktigt min stil. Men, efter en sommar full av jobb och andra, roliga aktiviteter lovade jag mig själv att jag skulle ta vara på den här veckan, min lediga vecka innan skolan börjar igen. För en gångs skull skulle jag med gott samvete ligga i sängen länge på morgonen, äta långa frukostar och rida på härliga långturer. Faktum är att jag har överraskat mig själv och lyckats riktigt, riktigt bra med detta, sånär som på ett litet missöde. När jag ändå var inne i stan igår så åkte jag förbi universitetet och köpte en ny lagbok.

Min gamla lagbok är från 2008. Den köpte jag måndagen den 1 september 2008, bara några minuter innan jag skulle träffa min JIKen-arbetsgrupp för att göra de första övningsuppgifterna i Höökens studiematerial. En av uppgifterna var att blädda i just lagboken för att få lite koll på hur den var uppbygd. Jag var den enda som hade lagbok med mig (eftersom jag precis hade köpt en), så min lagbok fick hjälpa oss med den uppgiften. Sedan den dagen har min lagbok fått vara med om mycket. Den har varit utomlands, följt med på små resor till Norrland, legat i solen på en brygga och värmt sig och till och med fått följa med till stallet några gånger.

Min gamla lagbok är således en ganska berest och världsvan lagbok. Den har varit med om ganska många saker som jag är säker på att många andra lagböcker aldrig ens skulle kunna föreställa sig. Desstom besitter den en hel del kunskaper och kan med hjälp av en snillrik färgkodning berätta om det är fråga om ett överskjutande uppsåtsrekvisit i ett visst straffbud eller vilken rättslig princip som kan vara relevant vid användadet av ett lagrum. Men, stor världsvana och mycket kunskaper är i många fall ett tecken på att man uppnått en aktningsvärd ålder. Och med stigande ålder kommer tyvärr ofta små skavanker. Helt plötsligt är man helt enkelt inte i lika bra form längre som när man var ung.

Min gamla lagbok har nog haft en ägare som inte alltid har varit så snäll som hon borde ha varit. Min gamla lagbok hade förtjänat en ägare som behandla den med ömhet, inte en ägare som tappar den i golvet och rycker och sliter i den. Detta har inte varit så bra för min gamla lagboks hälsa, så nu, vid två års ålder, får min gamla lagbok gå i pension. Den har nu intagit en hedersplats i bokhylla (vilket den har förtjänat, för det är något speciellt med ens första lagbok) och får nu se en ny, yngre förmåga ta över. Förhoppningsvis kommer min nya lagbok att tjäna mig lika väl som den gamla.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: