Kategoriarkiv: Problem på Juridicum

Jur studs är ett släkte för sig

Idag har jag varit på en av de bästa föreläsningarna någonsin på juristlinjen. Ironiskt nog hade den inte alls med juridik att göra egentligen, utan den handlade om retorik. Kvinnan som föreläste visste precis vad hon pratade om och lyckades göra det till ett rent nöje att lyssna på henne. Det var faktiskt riktigt synd att så många platser i föreläsningssalen gapade tomma, för det här är en föreläsning som jag helt säkert vet att jag kommer ha nytta av i framtiden, oavsett var jag hamnar.

 

Denna föreläsning var en förberedelse inför de muntliga redovisningar av våra PM som vi ska ha senare i veckan. De PM som vi skrivit individuellt ska redovisas i grupp. För bara några terminer sedan var inte bara redovisningen, utan även författandet av själva pro memorian ett grupparbete. Varje PM skrevs då av fyra-fem personer tillsammans, men efter kritik från studenterna har man nu övergått till individuella PM (trots att lärarnas arbetsbelastning därmed ökade mångfalt). En annan bidragande orsak till att grupparbetet slopades var också att lärarna tydligen fick lägga väldigt mycket tid på att medla i konflikter mellan studenter i PM-grupperna, eftersom jur studs är väldigt dåliga på att hålla sams.

 

Juriststudenter är lite speciella. Jag har aldrig mött så många oerhört starka viljor som på juristlinjen. Alla, eller i alla fall de flesta, verkar tro stenhårt på sig själva och vägrar inse att de faktiskt kan ha uppfattat en text på fel sätt eller tolkat en regel på ett annat sätt än vad som är avsett. Att de kan ha fel finns helt enkelt inte på världskartan.

 

Ödmjukhet verkar vara en egenskap som många jur studs saknar. Även om jag ganska ofta är säker på att jag har rätt (efter fem och en halv termin på juristlinjen så kan jag faktiskt både läsa och dra egna slutsatser) så är jag inte den som envist håller fast vid min ståndpunkt om jag möter någon som har bra argument för att jag har fel. Jag kapitulerar inte direkt bara för att någon säger att jag har fel, men om mina argument inte räcker till och det visar sig att jag faktiskt har fel så är jag inte sen att erkänna det. Jag är så säker i mig själv att jag kan erkänna att jag har fel utan att världen går under för det.

 

När flera personer, som alla tror att de själva har den rätta lösningen på en uppgift ska skriva en PM tillsammans kan det bli problem. Finns det avvikande meningar i gruppen och ingen är villig att omvärdera sin egen uppfattning förstår jag att det kan uppstå konflikter. Vad jag inte förstår är varför det ska vara så himmelens svårt att lösa dessa konflikter. Det är ju ändå vuxna människor vi pratar om. Kanske är det helt enkelt bara nästan uteslutande oerhört självsäkra besserwissers som vågar söka till juristlinjen. Eller så är det så att vissa delar av jur studs mentala utveckling avstannade på dagisnivå.

 

Oavsett vilket så vågar jag nog påstå att jur studs är ett släkte för sig.

Annonser

Viktig information

Oavsett hur man gör kommer det alltid att finnas orättvisor här i världen. Att uppnå total rättvisa är omöjligt (oavsett hur man väljer att definiera begreppet rättvisa, vilket är en diskussion för sig). Däremot kan man ju alltid sträva efter att få ner orättvisorna till ett minimum.

Något som man som juriststudent ofta stöter på är att olika grupper får olika information och svar på frågor från sina lärare. Det är inget konstigt med det, utan ganska självklart. Vissa lärare är akademiker, andra praktiker. Jag tycker att det är naturligt att en professor har en annorlunda syn på saker än en advokat, och att en försvarare ser lite annorlunda på saker än en åklagare eller domare. Det är inget konstigt med det. Personligen tycker jag att det är bra att få höra hur personer med olika bakgrund ser på och resonerar kring en fråga, det gör att man får ett bredare perspektiv och kanske kan ifrågasätta själv (om man vågar sticka ut hakan och göra det).

Vad jag däremot kan bli ganska upprörd över är när studenterna i en grupp får information som bör komma till alla studenters kännedom. Då en lärare uppmanar studenterna i en grupp att ändra i texten i en paragraf tycker jag att det är något som samtliga studenter borde underrättas om. Med dagens teknik och allas vårt underbara Internet är det hur enkelt som helst att be amanuensen att skriva två rader på kurswebben om de eventuella ändringar som ska göras i lagtexten (som man dessuom egentligen inte får anteckna i, då riskerar man att bli avstängd p.g.a. fusk). På det sättet har man kanske inte lyckats åstadkomma att alla studenter har samma fått med sig samma information från gruppundervisningen, men man har i alla fall tagit ett ganska betydelsefullt steg på vägen.


Etiken i juridiken

Efter ett antal timmars intensivt läsande och skrivande har jag äntligen lyckats ta mig igenom hela Aktiebolagsrätten. Hur positivt jag än försökte tänka så tyckte jag inte att det var en särskilt intressant bok. Aktiebolagsrätt är nog helt enkelt inte min grej (så trots alla hintar som Sandström ger om vad man kan välja att jobba med för att tjäna mycket pengar så tror jag att jag hoppar över det – jag tjänar hellre mindre pengar och jobbar med något som jag tycker är roligt och intressant istället). Det fanns dock ett kapitel i boken som var lite bättre än de andra. Ja, om jag ska vara helt ärlig så var det faktist de enda sidorna i boken som jag gillade att läsa. Det var kapitlet om affärsetik.

Kapitlet om affärsetik var det något av det mest intressanta som jag har läst i vår kurslitteratur, men eftersom jag vet att jag inte kommer att examineras på affärsetiska frågor så läste jag det inte lika noggrant och ingående som resterande delar av boken. Etik och moral är nämligen inte något som vi ägnar särskilt stor uppmärksamhet på juristlinjen. På JIK:en ingick Madeleine Leijonhufvuds bok ”Etiken i juridiken” i kurslitteraturen, men det var nog många som hoppade över den (min ena lärare på JIK:en sa t.o.m. att den var ganska onödig att läsa, det kom aldrig några frågor på den). Jag läste den, men bara en gång (annars läser jag alla böcker minst två gånger). Det var på termin ett. Från dess har det varit tomt på etik fram tills nu, och då är det bara ett kort kapitel i en tjock bok.

Jag tycker att etik- och moralfrågor är jätteintressanta och kan sitta och fundera och diskutera sådant i timmar. Dessutom tycker jag att det är viktiga frågor som borde diskuteras mer på juristlinjen. Jag anser att jurister och advokater har ett stort etiskt ansvar, och att det är viktigt att föra sådana frågor i ljuset redan på ett tidigt stadium.

Jag tror att samhället kommer att börja ägna allt större uppmärksamhet åt etiska frågor, så etikfrågor måste göras till något som jur. studs. inte bara läser lite översiktligt för att det ingår i kurslitteraturen. Etikfrågor måste få mera plats på juristlinjen för att säkra den etiska kvalitén hos Sveriges framtida juristkår och den rådgivning som denna juristkår kommer att lämna.


Otur

Många gånger blir livet lite lättare om man har lite tur. Att ha tur med vädret är ju trevligt när man ska vara utomhus (det är inte riktigt samma sak att åka och bada när det ösregnar som när solen skiner) och ibland kan tur med tentafrågorna göra att man får ett AB istället för ett Ba. En annan sak som det är trevligt att ha tur med är schemat, särskilt såhär i juletider. Visst, i viss utsträckning väljer vi vårt schema själva eftersom vi får välja grupper, men om alla grupper har seminarier samma dagar spelar det ju inte så himla stor roll, oavsett hur man väljer så blir det inte bättre för det.

Vad jag har förstått så har de som läser straffrätten nu det ganska skönt och kommer att få ett förhållandevis långt uppehåll över jul. Lyckans dem, för om man läser företagsekonomi och associationsrätt är det andra bullar. Sista seminariet före jul är den 22a december, och det första efter nyår är den 3e januari. Jippie, säger jag som ska åka utomlands och hade sett fram emot att få vara tillbringa lite mera tid med släkten efter att bara ha haft en veckas ledigt i somras. Nu blir det bara en och en halv vecka i vinterlandet. Men, man kan ju inte alltid ha tur (och om jag ska vara helt ärlig sparar jag hellre min tur till en tenta istället).


Orättvisorna på rättvisans utbildning

I grund och botten handlar juridik om rättvisa. Genom lagar och förordningar, och andra rättskällor för den delen, skapas den juridiska rättvisan. Det är den rättvisan som jag och mina kära kurskamrater under 4,5 år ska lära oss att tillämpa. Man tycker ju att det är tämligen självklart att alla studenter så långt det är möjligt ska ha ges samma förutsättningar att tillgodogöra sig denna utbildning. Det är självklart inte helt möjligt att ge alla studenter exakt samma förutsättningar eftersom vi kommer in på juristutbildningen med olika förutsättningar. Vissa har ingen som helst erfarenhet av juridik, andra har kanske läst lite rättskunskap på gymnasiet. Vissa är lite äldre och har jobba några år eller studerat något annat medan vissa är yngre och kommer direkt från gymnasiet. Vissa har kanske en eller två föräldrar som arbetar med juridik medan andra inte har någon släkting alls som är verksam inom juridiken. Vissa har lätt för att lära sig, andra har svårare att ta till sig nya saker.

 

Om någon har lätt för att lära sig eller inte är inte något som våra lärare eller universitetet kan påverka (eller ja, universitetet erbjuder faktiskt kurser i studieteknik som kan tänkas göra livet lite lättare). Däremot kan universitetet se till så att en så stor del som möjligt av alla studenter får samma utgångsläge. Då PM-uppgifter ska författas så ska de studenter som har samma PM få samma instruktioner och då rättegångsspel ska genomföras ska alla studenter få lika mycket tid på sig att förbereda sig. Detta oavsett vilken seminariegrupp studenten är i.

 

I den kurs som jag läser nu ska alla studenter delta i ett rättegångsspel. Rättegångsspelet är ett obligatorium. Deltar man inte i rättegångsspelet får man inte skriva tentan. Indirekt kan ens insats i rättegångsspelet även påverka slutbetyget på kursen. Genom att delta i seminarieundervisningen och skriva rättsfallskoncentrat samt lämna in och redovisa en PM-uppgift så kan man få extrapoäng till tentan. Beroende på hur bra man författar sin PM kan man erhålla maximalt sex poäng. Ligger man på gränsen mellan två poäng tas hänsyn till allt annat man har gjort under seminarieserien, däribland rättegångsspelet. Därför tycker jag, som gärna vill ha ett bra betyg på kursen, att det är ganska viktigt att jag kan förbereda mig ordentligt till rättegångsspelet så att jag kan genomföra det på ett bra sätt. Tyvärr kommer jag nog inte kunna göra det.

Min seminariegrupp fick information om vårt rättegångsspel idag. Några roller fick vi inte, utan de får vi senast på tisdag. Måndagen efter det är rättegången. Stämningsansökan ska lämnas in senast torsdag, och svaromålet senast på fredag. Nu är det i och för sig inte meningen att varken stämningsansökan eller svaromålet ska ta flera dagar att skriva, utan de får vara max en halv A4-sida. Så långt har jag inga större klagomål, även om jag tycker att det är lite dålig framförhållning. Jag gillar nämligen att kunna planera, och jag får nya uppgifter med så här kort varsel förstörs min planering lite. Men det är sådant som man får räkna med. Det som jag däremot har stora problem med är att vissa andra grupper har fått information om detta före min grupp fastän deras rättegångsspel ska genomföras efter att min grupp har haft sitt. I vissa grupper har parterna en vecka på sig att skriva stämningsansökan och svaromålet, och när skriftväxlingen är avklarad är det fortfarande en vecka kvar till rättegång.

 

Är detta att ge studenterna samma förutsättningar? Nej, verkligen inte. Rättegångsspelet är ett obligatorium. Därför anser jag att det är väldigt viktigt att alla får samma förutsättningar för att kunna genomföra obligatoriet på ett bra sätt. Ingen skulle väl drömma om att ge vissa studenter längre tid att skriva tentan (förutom de som av förklarliga skäl såsom dyslexi faktiskt har rätt till längre skrivtid), så varför ska vissa studenter få längre tid på sig att göra skriftväxlingen i rättegångsspelet?


%d bloggare gillar detta: